Underlaget för mina reflektioner är Bengt Johanssons text ”Vid nyhetsdesken”. Huvudprinciperna för nyhetsvärderingen är, enligt Johansson, händelsens intresse eller vikt för läsaren. Vad som sedan styr själva urvalet hänger på en rad olika faktorer som har att göra med framför allt ekonomi, redaktionens rutiner och medielogik. Forskning om värdering och urval landar på det stora hela i samma uppfattningar som praktiserande journalister har, när de väl börjar formulera sig om vad som styr urvalet. ”Det sitter i väggarna” kan delas upp i faktorer som handlar om att fånga läsarnas intresse på olika sätt och att ha en fungerande redaktionell vardag.
Jag har valt att titta på första-sidenyheter på Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, onsdagen den 16 februari 2011.
Dagens Nyheters huvudnyhet är: ”Iskylan stannar – och den kostar”. Underrubriken lyder ”Minusgrader för miljoner. Vintervädret slår mot hela Sveriges ekonomi.” Det fortsätter med ”Så blir vädret. Mer extremkyla att vänta.” En ekonomisida, en nyhetssida och sista sidan (som har väderprognosen) ägnas åt detta.
Den grundläggande principen, att nyheten ska intressera läsarna måste anses som helt uppenbar. Talar vi om något annat just nu? ”Alla” klagar på kylan (i varje fall i Stockholm…). Att läsa om denna kyla intresserar oss och är viktig på olika sätt. Kylan har konsekvenser för vardagslivet för många av oss, särskilt för dem där förbrukningen direkt syns på elräkningen. Men kylan har också en samhällelig aspekt. Sverige har många elintensiva företag och för de företagen är också den pågående stränga kylan av intresse och vikt. Det kan också ha spelat in att de hade några bra, vintriga, bilder till texterna.
En mindre nyhet på fösta sidan rör också ekonomi: ”Ny prognos: Din ränta blir högre än förväntat” och 3 sidor i ekonomidelen ägnas åt detta. Nyheten att Riksbanken höjer räntan kom tidigare och artiklarna är en uppföljning av vad det betyder för vår privatekonomi.
Räntehöjningen är också en nyhet som intresserar många människor, är viktig och har konsekvenser för människors vardagsliv, men intresset för räntehöjningen jämfört med kylan bedöms tydligen som lägre. (Eftersom det är en liten sidorubrik). I och med att man här har valt att göra fördjupande reportage om vad den höjda räntan innebär, tycker jag att detta nyhetsurval också präglas av att öka människors insikt och kunskap om omvärlden. Vad betyder höjda räntor? Vilken påverkan har det i min privatekonomi?
DN ägnade förra veckans huvudnyheter åt Egypten. Det känns som de denna vecka vill knyta an mer till läsarnas vardagliga situation, enligt principen att beröra det som ligger nära ”mig” som individ. Endast några få utrikesnyheter fick plats på förstasidan denna dag. Till exempel hade DN hittat material på wikileaks om Sveriges samarbete med USA om att stötta Medvedev istället för Putin. I medielogikens värld misstänker jag att det hade fått större utrymme, om inte händelserna i Egypten varit så dominerande under flera dagar.
Aftonbladets huvudnyhet på första sidan är: ”Så får du bankens super-ränta” Med överrubrik ”Metoderna som funkar” och underrubrik ”Kontoknepet. Försäkringstricket. Spartaktiken.” Rubriken kompletteras med en bild på en ekonomiexpert som svarar på läsarnas frågor. Sidorna 6,7 och 8 ägnas åt detta.
Här har vi räntan igen. Det är intressant och viktigt för många läsare och berör våra plånböcker. Här skapas också dialog med läsarna, eftersom ekonomiexperten svarar på våra frågor. Räntan bedöms i det här fallet vara intressantare än vädret just nu. Men vädret finns fortfarande med.
En sidonyhet är ”SMHI: Då kommer våren dit du bor” som behandlas på sid 14.
Det slår mig att Aftonbladet behandlar ”samma” nyheter som DN men på ett helt annat sätt. Björn Häger, i kursboken ”Reporter”, berättar om något som kallas kyrkupplaga. Tidningar skickar en tidig version av sitt nummer till andra redaktioner. Jag tycker Aftonbladets första sida känns som en direkt respons på DN, men de har vridit perspektivet. DNs dystra budskap om kylan (med en vinterkylig stor bild i vitt och svart) och att räntan blir högre, suck och stön, motsvaras i Aftonbladet av det motsatta. Här kommer istället våren (i grönt) snart och vi kan fixa till bättre räntor med hjälp av Aftonbladet! Med dessa två första sidor bredvid varandra, vilken tidning vill vi köpa? : )
Jag har inga tidigare mediestudier att falla tillbaka på, utan det är första gången jag reflekterar över nyhetsvärdering och urval. Johanssons text är bra och informativ. Jag är själv en trogen läsare av dagstidningar. Men något har hänt efter denna veckas studier. Istället för att låta mig förloras i och förföras av tidningsmakarnas ordkonster, undrar jag: ”varför den nyheten, nu och på det sättet?”
Veronica Flodin
