Jag tycker väldigt illa om den typ av hyena-journalistik som ofta förekommer när något dramatiskt har inträffat. Bökandet och rotandet i varenda millimeter som kan tänkas innehålla något matnyttigt. Uppsnokandet av varje tänkbar ”nyhet”, utan hänsyn till ”offret”.
Jag tycker det är självklart att man INTE ska publicera spekulerande uppgifter, framför allt inte när det handlar om unga människor. När det gäller mordet på den homosexuella pojken i programmet ”Medierna” (2009-01-31) fanns det INGEN anledning att publicera religionstillhörighet tex. Låt utredningen ha sin gång. Det är mycket möjligt att religionen inte hade någon roll i denna tragiska händelse. Tidningarna skriver ju aldrig ”en vit pojke från Sverige” e dyl, utan det är enbart intressant om det är någon som avviker från ”normen”, dvs invandrare, muslim osv. Det här exemplet är helt och hållet en del i den medielogik som handlar om att sälja nyheter. Jag håller helt med Jon Fors i samma program, redaktör på tidningen QX, som säger att man ska ha teckning för det man skriver. Tidningar ska hålla sig för goda för att publicera vad skit som helst, bara för att det finns att tillgå på nätet. Urbota dum kommentar från Aftonbladets chefredaktör i programmet.
Stig Hadenius menar i en debattartikel i SvD, att namnpublicering borde ske innan personen är dömd. Det är helt galet. Journalistik är journalistik, polis och domstol sköter utredningar och domar. Journalistiken ska inte bidra till att allmänheten tar lagen i sina egna händer. Argumentet att fler oskyldiga skulle kunna räddas även om oskyldiga råkar hängas ut i media, är inte hållbart. Vi har myndigheter som ska sköta den bedömningen, inte tidningarnas redaktioner. Wikipedia har en bra formulering om ”allmänintresse” här. ”Ordet allmänintresset används ofta som argument i mediers argumentation för att publicera namn och andra personuppgifter i ett reportage om brott eller andra spektakulära händelser. Ett sådant påstått allmänintresse bedöms ibland av andra som ett särintresse hos media för att få ekonomisk vinning genom exempelvis en upplageökning”.
Det är inte bara icke-officiella personer som drabbas av klandervärd etik. Våra politiskt valda representanter ska visserligen granskas för sina gärningar, men inte kläs av på bara kroppen. “The public interest has, more and more, come to be defined as that which can be shown to damage public representatives, and officials.” Skriver John Lloyd i en blogg om journalistikens roll i dagens samhälle http://www.axessjournalism.com/Blog/2011/1/26/the-great-reducers The line between public interest and moral indefensibility is a thin one, and getting thinner."
Jag tycker de etiska reglerna för press, TV och radio http://www.po.se/regler/30-etiska-regler-foer-press-tv-och-radio, är på tok för svaga och borde skärpas. Medievärlden klarar inte av att göra etiska bedömningar. Gränsen har blivit, som Lloyd skriver ovan, på tok för tunn. ”Iakttag stor försiktighet..”, ”Överväg noga…”, ”Visa hänsyn…”, ”var varsam med bilder…”. Det finns snart ingen redaktör som kan motstå övriga hyenors framfart.
Veronica Flodin
Hej!
SvaraRaderaHar funderat över relativt lika saker i mitt inlägg som i ditt inlägg.
Håller med dig om att man inte bör publicera spekulerande uppgifter. Tycker precis som du skriver att namnpublicering före dom är galet, om det ska ske, ska det vara efter en dom.
Intressant att du funderat över att de etiska reglerna borde skärpas, men egentligen spelar det ju ingen större roll då media ändå inte MÅSTE följa dem. Som det står i häftet "spelregler för press radio och tv" så är etik och juridik två skilda saker. "Det betyder att det som är pressetiskt klandervärt inte alls behöver vara brottsligt".
Tack för intressant läsning.
/Maja Hedin
Håller med ovanstående talare. Det är intressant läsning och du stärker dina åsikter med hänvisningar till vad både spelreglerna säger och med källor, det är bra och klokt. En riktig känga fick du till när du skrev att "Tidningarna skriver ju aldrig ”en vit pojke från Sverige” e dyl, utan det är enbart intressant om det är någon som avviker från ”normen”, dvs invandrare, muslim osv." - bara för att det handlar om att sälja nyheterna. Det är som du säger hyena-journalistiken, vilket i sig är ett talande ord för hur etik i medierna utnyttjas snarare än behandlas.. "Journalistik är journalistik, polis och domstol sköter utredningar och domar" och jag kan inte säga annat än att jag håller med dig på den punkten. Samtidigt har ju Maja en poäng när hon skriver "att det som är klandevärt inte alls behöver vara brottsligt.. " Tillsist vill jag tillägga att jag gillade ditt blogginlägg, tycker om att du vågar tycka till och använder dig av egna ord!/ Ulrika Mohlin
SvaraRadera